Anhörigkompassen innehåller 5 områden:

Vardagsliv & bemötande
Vardagslivet påverkas på många olika sätt.
”Innan man vet vad demens egentligen innebär, tänker man att det bara är minnet som påverkas. Men det stämmer ju inte. ALLT påverkas! Det finns ingen logik kvar, vardagen fungerar inte, hon vet inte om hon tagit sina mediciner eller om hon ätit. Hon vill klara sig själv, men måste ha stöd i allt”!
Det här sa en anhörig till mig vid ett tillfälle och jag tror att många anhöriga känner igen detta. Av den anledningen är det viktigt att vi runt personen vet hur vi kan stödja nedsättningarna på ett bra sätt, så att personen kan vara så självständig som möjligt och inte känner sig misslyckad.
Du kan läsa om vikten av social stimulans här:

Kommunikation
De kognitiva nedsättningarna hos en person med demens gör att det kan bli missförstånd i kommunikationen. Ibland kan personen med demens anklaga anhöriga för saker som inte stämmer. Då är det lätt att börja argumentera med personen för att övertyga personen om att det är fel. Jag brukar säga ”Du kan aldrig vinna en argumentation med en person som har demens”. Argumentation leder till att ni båda blir frustrerade.
Ta ett par djupa andetag och fundera på vad som ligger bakom det personen säger. Är det kanske en rädsla för något?
Jag utgår från Validationsmetoden i all kommunikation. Att validera, betyder enligt Naomi Feil, att kommunicera på ett respektfullt, känslomässigt sätt. Naomi har utvecklat både verbala och icke verbala kommunikationstekniker för att lättare kunna kommunicera med personer som har kognitiv sjukdom. Målet med varje ”validationsmöte” är att utforska vad som händer inom den andre personen och ge personen en chans att uttrycka sig själv. Du följer den andras logik, korrigerar inte eller ljuger. Du är helt enkelt där som en följeslagare, en pålitlig lyssnare. 

Vilket stöd behövs för att personen ska vara så självständig som möjligt?
När en person får en demenssjukdom/kognitiv sjukdom kan det vara bra att ta reda på vilket stöd och hjälp personen kan få av kommunen eller andra föreningar. Det kan handla om hemtjänst, dagverksamhet osv, Detta kan  en biståndshandläggare ge vägledning i.
Det finns även en mängd hjälpmedel som kan underlätta vardagslivet för den som har en demenssjukdom.  Det kan handla om vanliga hjälpmedel som många äldre behöver, till exempel rollator, hör- eller synhjälpmedel. Men för den som har svårt att minnas eller hitta är det viktigt att också få kognitiva hjälpmedel som t.ex. dag- och nattklocka, spisvakt osv. 

Vad betyder det att vara anhörig till en person som har kognitiv sjukdom?
Du som anhörig hamnar i en helt ny situation som är en fortgående process - en resa från upptäckten, rollen som anhörig, beslutsfattande och till en förändrad livssituation.
Att ta hand om sig själv som anhörig 
Att ta hand om sig själv hamnar ofta långt ner på listan när man stöttar en person som har demens i vardagen. Men det är minst lika viktigt att ta hand om sitt eget välbefinnande.
Du går från en familjerelation till att leva i och med sjukdomen dygnet runt Många säger att kognitiv sjukdom är anhörigas sjukdom. Det stämmer till viss del. Det är en livskris både för dig och din närstående. När du stöttar din närstående med demens kan det kännas tungt och jobbigt ibland. Ibland triggar detta igång en mängd känslor, inklusive rädsla, ångest, ilska eller sorg. Acceptera dessa känslor. De betyder inte att du inte bryr dig om din närstående. De visar bara att du är mänsklig. Det är också viktigt att du prioriterar egentid, för att undvika att du själv blir sjuk eller får stressrelaterade problem. Fråga dig: Vad ger mig energi? Vad är mina behov och glädjekällor? Läs mer här

Vad är demens?
Det här är en webbkurs som ingår om du väljer att bli årsmedlem i medlemstjänsten. Demens är inte en sjukdom. Det är en diagnos för en rad symptom som kan bero på olika sjukdomar och skador. Vid demens försämras vanligen förmågor som är kopplade till vårt tänkande och intellekt, s.k. kognitiva förmågor.  Demenssjukdomar är vanliga, kroniska och invalidiserande sjukdomar. För att en person ska få en demensdiagnos krävs en minnesstörning samt minst ytterligare en kognitiv störning, tex försämrat omdöme, svårigheter med språket eller praktiska göromål eller nedsatt förmåga att tänka abstrakt. Inom vården går man över mer och mer till att säga kognitiv sjukdom istället för demenssjukdom